Egentligen har jag inget att skriva om idag, men det har jag ju sagt förr och så blir det en hel drapa ändå...

Herregud jag läste just fel på en annan persons blogg här: det stod proteinhysterin och jag läste ponnyhysterin.

I eftermiddag skiner solen i alla fall, så varför sitter jag här då. Kanske för att jag vill vara hemma eftersom jag ska vara iväg hela nästa helg, haha! Valde mellan om jag skulle vara i B-torp eller Lerike, men L vann. Ganska lätt, haha! Eftersom där stod det att stugan var vinterbonad, men om huset i B-torp stod det bara att det "var klart för sommargäster". Och så varmt är det ju inte än! Men lika nära sjön ligger det!

Ni från B-torp får väl komma och hälsa på mig! Fast inte på lördagen för då är jag inte där förrän bortåt sen eftermiddag, kväll. Fast ni får ju komma då med förstås, men lite onödigt att komma när jag inte är där. Men på fredagen är jag nog på plats hela tiden utom morgonen för då kör jag nog till simhallen.

Jag lär ju inte köra till Åseda och simma på kvällen i alla fall, för då kommer jag tebaks alldeles försent, med tanke på att jag ska hem nästa morgon. Då ska jag vara hundvakt! Först var det inte meningen att jag skulle vara det, det var därför jag hyrde stugan, men bara jag gjort det så skulle jag vara hundvakt iaf.

Oj vad klockan går! Kvart i sex och jag har inte fått eftermiddagskaffe än. Hur ska det gå.

Börjar med lite självskryt: jag ägde ju en ponny en gång, som hette Patrick. Läste nu i förrgår, att det namnet betyder adelsman! Jo jag tackar jag, det tycker jag verkligen han förtjänade att heta! Inte undra på att han hade sådant självförtroende.

Annars idag så har jag gått några vändor till miljöstationen som jag bor granne med. Och så har jag rullat in fyra däck från bilen till källaren. När jag rullade ut dem hade jag antagligen vält en spann (stor färgburk) så det hade runnit ut vit färg på golvet. Jag valde latmansmetoden och la på en Smålandspost, dels för att slippa trampa i det och så för att inte ställa ett däck i det och inte få loss det till hösten. Det är förfärligt tråkigt att rulla däck. Grannen tittade på mig men inte kom han över och rullade med, nej då. Filippa och Milton har sett till mitt blodtryck idag, för tre av de fyra gånger jag gått förbi deras tomt, har jag varit tvungen att stanna och hälsa och leka lite med dem.

Jag hade behövt dammsuga bagaget på bilen med, det hade jag nog egentligen tänkt göra. Men det kom bort i något annat. Exempelvis att jag istället gick in och fikade. En rolig sak såg jag när alla däck var inne och jag låste källardörren: färgen börjar redan försvinna från husgrunden, den grå alltså! Alltså, eeehhmmm... var det förra året de var här och målade? Ska kolla i pärmen!

Det är ett problem det där, för jag har ju en hoper som Anticimex inte var nöjda med, och eftersom VISSA fackmän här i samhället är aningen konstiga vill jag egentligen anlita andra, utifrån. Om jag vågar. Jag menar det är 12 veckor sen jag ringde om ny packning till kökskranen. Hallå! Är det ett jättearbete? Samt färgen på toa, de sa att det blev bäst med grått på väggarna fast jag ville ha rött. Det kan jag väl måla om själv om nu inte OM hade varit... Målaren satte väv på väggarna, och gissa om det får vara så. NOT! Så där får jag dubbla utgifter för den måste ju tas ner och ersättas med våtrumstapet. Bingo. De tyckte att väggarna på toa var fula, men seriöst, hur ofta sitter man och beundrar väggarna när man är där? Och är grått roligare att se på? Nej, jag får rycka upp mig och ringa runt. Jag måste våga. Jag måste ändå få det utfört, annars gäller inte försäkringen.

Egentligen skulle jag ha skrivit detta förra veckan men nu gjorde jag inte det, och det var kanske tur för då hade väl aldrig nån gått in här och läst mer. Jag vet inte... Nu har jag inte så gott om tid heller, kanske bra det. Men jag vet inte hur andra skulle reagera om någon kom hem till dem och knackade på, och frågade hur mycket man motionerar, hur många kilometer man promenerar varje dag, går man verkligen 7 kilometer varje dag eller hur lat är jag?

Som alla förstår så gör jag inte det. Man är ju helt dum! Alla andra människor går ju faktiskt 7 km om dagen, jag går 5000 steg på jobbet varje arbetspass, men det räcker inte, det fattas 7 km. Lata Lena, det är äckligt att vara sån! Det är det faktiskt. Gör inget på jobbet och inget på fritiden. Det är dåligt att inte gå minst en mil om dagen, riktigt dåligt. Jag menar vad gör jag när jag kommer hem, jo jag sätter mig ner och lägger upp fötter och ben. Om jag vore någorlunda så gick jag hem från jobbet istället för att ta bilen hela tiden. Då finge jag ihop mina kilometer. Men nejdå, det gör jag inte heller. Usch! Dålig stil kallas sånt. Dessutom har jag fel märke på mina 3 stegmätare, de mäter fel.

Jag sa att jag simmar minst en gång i veckan, men fick till svar att det är ingen motion. Det ger ingenting. Såklart då att jag valt just det, där jag slipper göra någon ansträngning! Äckligt. Det är bara promenader som ger resultat, hade jag valt det istället så hade jag nångång i framtiden blivit smal och fin. Efter simningen borde jag gå en runda på 7 km. Jag hörde med de två som jag simmar ihop med, men de ville inte alls göra det. Jag går ju visserligen ut med två hundar eller i alla fall en (Smilla blir ju bara när vi kan båda), men det är för korta sträckor. Daisy är för kortbent! Kan jag ju skylla på så jag slipper gå kan man tycka, men jag borde gå en sträcka till ensam sen jag lämnat tillbaka Daisy. Men det gör jag inte! Nej, då tar jag bilen och kör hem! Usch...!

Nu har det gått en massa tid och nu har jag ingen kvar om jag ska fixa innan jag kör till jobbet. OBS: kör. Inte går! Och inte lär jag väl gå hem ikväll heller. Eller i morgon bitti. Eller i morgon eftermiddag. Nej det kommer inte att ske. Jag kommer aldrig att bli bättre än såhär. Och nu ska jag fixa mat med. Bläh på mig!!

Om trekvart ringer de från Ögonkliniken. Det var jag som ringde först, för att höra ifall de har nån tid på gång. Usch ja. Sen har jag letat telefonnummer till lite olika hantverkare, fast det är ju lika problematiskt det, för antingen vågar de inte ta det eller så stöter jag mig mef de som finns i samhället. Dumma Lena ska ju vara tyst och tacksam. När de kommer alls alltså. Ja ja, långa väntetider på hantverkare och långa hos Ögon. Vi får se var det blir klart fortast. 

Nu måste jag klä mig för det är snart dags att åka och jobba.

Tänkte bara roa mig med att blogga från mobilen! Aldrig gjirt det förut, hihi. Ser en repris på 112 samtidigt. 

Min skröpliga undulat har piggat på sig, jag undrar om han inte var förkyld. Det var i alla fall en av dem som hostade. Stackars lille Jack vad orolig han var! Men nu blir han hackad på näbben av Midas igen så ordningen är återställd. 

Jag önskar att mitt öga vore lika lätt kurerat, men så länge Ögonkliniken inte hör av sig så händer ju inget. Och skulle de sen höra av sig så blir jag väl hyper för det! :-(. För om det är en argsint läkare (han var expert sa optikern så därför), om och med vad de ska peta mig i ögat, ev behandling och naturligtvis svaret på vad det är. Ja, det finns mycket att jaga upp sig för.

Nu är jag trött i lillfingern så nu slutar jag för idag! :-)

Här sitter jag och småfryser, det blir kallt inomhus när det blåser ute som det gör. En nackdel med stenhus helt enkelt, de tar emot det väder som bjuds.

Nu laddar jag väl mest för att laga mat, har levt på morgonmålet, kaffe och semla samt mer kaffe idag. Kunde inte bestämma mig för vad jag skulle ha, men jag skulle inte ha lax eller kyckling i alla fall för det har det blivit så mycket av den sista tiden! Och vad hittar jag, jo ett recept där lax ingår, och detta bara för att det såg ut att vara roligt att göra! Hurdan är man. Man skulle skära potatis i bitar och lägga i en ugnsfast form, och så skulle ta man olja ur en burk med torkade tomater och pressa vitlök i den, och hälla över potatisen. Så in i ugnen. Efter en stund skulle man ta ut den igen och lägga på laxbiten, med lite olja till som man snott ur burken med soltorkade tomater (man ska alltså inte använda de stackars tomaterna!) samt flingsalt. Och så in i ugnen igen. Detta recept har jag hittat på Jennys matblogg. Så, källhänvisning!

Idag har kören sjungit i Tolg kyrka, det gick bra. Efteråt var det kaffe och semla samt brödförsäljning. Jag trodde att det skulle bli auktion på brödet men man fick lägga som man ville och ta det man ville, det stod prislappar på brödpåsarna. Semla och kaffe förväntades man betala 20:- för, minst. Den person som satt på vänster sida om mig hade inte ätit någon semla än i år, och den på höger sidan åt lite försynt upp halva sin. Präktiga människor!! Jag har smällt i mig flera stycken och åt hela i dag med (fast de var bra stora). Ja ja, inte undra på att man ser ut som man gör.

Trots detta börjar jag faktiskt bli hungrig nu. På riktig mat alltså menar jag nu. Får kanske spara detta för nu och börja laga käk, potatis tar sin tid. I morgon har jag sovmorgon, börjar inte jobba förrän fyra. Hoppas att jag inte vaknar för tidigt då och får för mig att jag måste stiga upp. Det blir så virrigt när man jobbar varannan dag.

Idag har jag hälsat på några goda vänner, de ringde och frågade ifall jag ville äta middag hos dem, de ringde vid halv ett. Herregud en söndag, då hade jag ju inte ens fått på mig kläderna... Men de kom på lite kvickt, jag kunde ju inte säga att jag nyss fått i mig förmiddagskaffet. Så middag blev det, lax i ugn med potatis, citronsås och grönsaker. Sedan gick vi ut en runda. Det var kallt så länge vi gick längs ängarna men med skog på båda sidor blev det bättre. När vi kom hem var klockan ganska exakt tre, så lägligt för kaffe då!

Ja, idag har det varit soligt och fint väder. På baksidan av mitt hus har det kommit upp några modiga snödroppar i alla fall som knoppar. De jag hälsade på, deras stackars snödroppar var översnöade. Synd det blev minus idag, mina kanske står och huttrar, vad vet jag. Till våren tänkte jag riva upp en god del av mina plattor. Gör jag det så får jag ännu mer gräs att klippa men å andra sidan, nu klipper jag ju där för att ogräset växer så hemskt... Det ser i alla fall normalare ut om jag klipper vanligt gräs. Eller om jag nu skúlle råka till att få någon idé vad jag ska ha där... Någon sa att jag skulle ta upp alla plattor och så lägga dit dem snyggt igen, men då har jag ju problemen kvar, de är bara tillsnyggade! Varför då liksom. Det är jobb med plattor med, inte minst ska de rengöras varje år, både ovanpå och emellan. Måla staketet måste jag med. Ju fortare desto bättre.

En fördel med bloggen är att jag får skriva så mycket jag vill, men till skillnad från facebook så kan jag logga ut direkt efter! På fejan måste man ju se vad alla andra har sagt under tiden, alltid är det något intressant, haha! Nu ska jag sluta här för idag.

Jag har egentligen inget att säga idag. Så tråkig jag är som skriver då. Har varit fint väder här idag, jag har bytt gardiner - hahaha! - och så grunnat på vad jag ska ha för mat ikväll, utan att komma ett steg närmare. Och ju mer tiden går, desto mindre tid får jag på mig att laga den ju! Och så tänker jag på mitt röda öga förstås, den mesta tiden... Om jag ändå kunde låta bli det. Och antingen har jag vant mig, eller så är det inte lika rött idag. Fast den där lilla klumpen sitter kvar, och det är ju den som inte ska vara där! Visserligen var det en på jobbet igår som tittade på den och sa att hon har en exakt likadan, och det styrkte mig igår kväll men inte på natten och inte idag.

Usch jag är så tråkig. I går kväll var jag i simhallen, jag menar vad vore en ledig fredagskväll utan det, jo det vore ingen fredagskväll! Var hungrig redan innan jag körde dit, och när jag kom hem skulle jag laga till enchiladas. Nu tar inte det några tider men ändå. Ja, sen när jag suttit framför tv:n och ätit upp dem så gick det ju som det gjorde. När jag vaknade igen och skulle gå ut för att sätta på vatten till kvällskaffe, så visade köksklockan på två... Hur kunde den göra det? Fick nästan lite panik när jag fattade att klockan gick rätt! Men kaffe blev det, självklart kan man inte lägga sig utan sitt kvällskaffe rätt hur sent det blir! Och så dags är det inte långt till vargtimmen, och då låg det nära till hands att grunna på mitt öga igen, och så dags hjälper det inte vad Katarina sagt på dagen.

Undrar på om jag ska beställa tid hos optikern på måndag. Jag har ju faktiskt fått en kallelse där ifrån, men jag tyckte då inte att det behövdes, synen är ju oförändrad om jag får säga mitt. Nu inser man att jag kanske borde ha gått dit när jag fick brevet! Ja ja, men nu gjorde jag inte det och nu får vi se vem som hinner först, optikern eller ögonläkaren. Ja usch, tänk om jag kunde släppa det med tanken nån enda stund. Och allt beror på den där läkaren på vårdcentralen, han kunde hållit inne med en del av det han sa eftersom det ändå bara var en gissning: "det kan naturligtvis vara....".

Fast vem vet förresten.